Michel Platini: Le Roi, EM-guldet 1984 och åren som Uefa-president

Michel Platini är den franske offensive mittfältaren som räknas till de största fotbollsspelarna genom tiderna och som senare blev president för det europeiska fotbollsförbundet Uefa. Han vann Ballon d’Or tre år i rad, 1983, 1984 och 1985, ledde Frankrike till EM-guld 1984 och gjorde Juventus till Europas bästa lag. I Frankrike kallas han Le Roi, kungen. Karriären som fotbollsledare slutade i december 2015, när han stängdes av efter en betalning från Sepp Blatter, men han har senare friats i schweizisk domstol två gånger. I dag är Michel Platini 71 år.

Michel Platini
Fullständigt namn	Michel François Platini
Född	21 juni 1955 i Jœuf, Meurthe-et-Moselle
Längd	177 cm
Position	Offensiv mittfältare
Klubbar	AS Nancy-Lorraine 1972–1979, AS Saint-Étienne 1979–1982, Juventus FC 1982–1987
Landslag	Frankrike 1976–1987, 72 matcher och 41 mål
Förbundskapten	Frankrike 1988–1992
Uefa-president	2007–2015
Utmärkelser	Ballon d’Or 1983, 1984 och 1985

Hur tog sig Platini upp från Jœuf till Juventus?

Michel François Platini växte upp i den lilla industriorten Jœuf i Lorraine. Föräldrarna Aldo och Anna hade båda italienskt ursprung, och pappan var själv fotbollsspelare och sedan länge ledare i AS Nancy. Som junior spelade Platini i AS Jœuf, och när han provtränade med grannklubben Metz föll det på en skada och ett misslyckat andningstest. I stället blev det Nancy, där han debuterade 1972 och stannade till 1979. Höjdpunkten kom 1978, när han som lagkapten avgjorde finalen i Coupe de France mot Nice med matchens enda mål.

Sommaren 1979 gick flytten till Saint-Étienne, Frankrikes bästa lag vid den tiden. Med Les Verts vann han ligan 1981, men förlorade två cupfinaler i rad. Totalt gjorde han 98 ligamål på 181 matcher för Nancy och 58 mål på 104 matcher för Saint-Étienne innan han 1982 flyttade till italienska Juventus FC.

Juventus FC och tre Ballon d’Or år efter år

I Juventus FC tog Platini över tröjnummer 10 efter irländaren Liam Brady. Första halvåret var tungt i ett lag fullt av nyblivna världsmästare, men efter en taktisk omläggning som han och Zbigniew Boniek drev igenom lossnade det. Platini vann skytteligan i Serie A tre säsonger i rad: 1982/1983 med 16 mål, 1983/1984 med 20 mål och 1984/1985 med 18 mål. Samtidigt fick han Ballon d’Or 1983, 1984 och 1985, som den förste någonsin tre år i rad.

Med Juventus FC vann han ligan 1984 och 1986, Coppa Italia 1983, Cupvinnarcupen 1984 och Europacupen för mästarlag 1985. Den sistnämnda finalen mot Liverpool på Heyselstadion i Bryssel överskuggades av katastrofen där 39 människor dog innan avspark. Matchen spelades ändå, och Platini avgjorde på straff. Han kritiserades efteråt för att ha firat segern och svarade att han inte förstått hur stor katastrofen var. Samma år vann Juventus även Interkontinentala cupen mot Argentinos Juniors, där Platini satte den avgörande straffen. Efter säsongen 1986/1987 slutade han, bara 32 år gammal, med 68 ligamål på 147 matcher i klubben.

EM 1984 och två VM-semifinaler: Platinis fotboll i landslaget

Landslagsdebuten kom i mars 1976 mot Tjeckoslovakien, och Platini gjorde mål direkt på en av sina frisparkar. Han spelade tre världsmästerskap: 1978, 1982 och 1986. I semifinalen i Sevilla 1982 mot Västtyskland ledde Frankrike med 3–1 i förlängningen men tappade till 3–3 och förlorade på straffar, i en match som minns för Harald Schumachers smäll på Patrick Battiston.

EM på hemmaplan 1984 blev hans turnering. Platini gjorde nio mål på fem matcher, ett rekord för ett enskilt EM som stod sig till 2021. I finalen mot Spanien på Parc des Princes öppnade han med en frispark som målvakten Luis Arconada släppte in, och Bruno Bellone fastställde 2–0. Det var Frankrikes första stora titel.

I VM 1986 i Mexiko kvitterade Platini mot Brasilien i kvartsfinalen i Guadalajara på sin 31-årsdag. Han missade själv i straffläggningen, men Frankrike gick vidare med 4–3. I semifinalen tog det stopp igen mot Västtyskland, som då leddes av Franz Beckenbauer. Platini spelade sin sista landskamp mot Island i april 1987: 72 matcher, varav 49 som lagkapten, och 41 mål.

Förbundskapten, VM 1998 och ny Uefa-president efter Sveriges Lennart Johansson

Redan 1988 blev Platini förbundskapten för det franska landslaget och ledde det i EM 1992, varefter han avgick. Samma år tände han den olympiska elden vid vinterspelen i Albertville. Under 1990-talet ledde han organisationskommittén för VM 1998 i Frankrike, och 2000–2007 var han vice ordförande i det franska fotbollsförbundet.

Den 26 januari 2007 vann Platini valet till Uefa-president och efterträdde svensken Lennart Johansson. Han var den förste tidigare stjärnspelaren på posten och omvaldes 2011 och 2015. Under hans tid infördes regelverket Financial Fair Play, som skulle tvinga klubbarna att inte göra av med mer pengar än de drog in. Han låg också bakom idén att spela EM 2020 i städer över hela Europa i stället för i ett eller två värdländer.

Skandalen med Sepp Blatter: miljonerna som fick honom avstängd

Sommaren 2015 var Platini favorit att efterträda Sepp Blatter som Fifa-president. Samma höst kom det fram att Blatter 2011 godkänt en betalning till Platini på omkring två miljoner schweizerfranc, motsvarande drygt 17 miljoner kronor. Båda hävdade att pengarna var ett innestående arvode för rådgivning Platini gjort åt Fifa 1998–2002, men något skriftligt avtal fanns inte.

Den 21 december 2015 stängde Fifas etiska kommitté av Sepp Blatter och Platini från all fotboll i åtta år. Platini drog tillbaka sin kandidatur till Fifa-president i januari 2016. Fifas överklagandekommitté sänkte straffet till sex år, och idrottens skiljedomstol Cas kortade det i maj 2016 till fyra år samtidigt som böterna sänktes från 80 000 till 60 000 schweizerfranc. Efter Cas-domen avgick Platini som ordförande för Uefa, och i september 2016 valdes Aleksander Ceferin till hans efterträdare. Fifa-avstängningen gällde till 2023.

Platini gripen 2019, ställs inför rätta och frias

I juni 2019 greps Platini av fransk polis och förhördes i många timmar om hur VM 2022 tilldelades Qatar. Han förnekade korruption och släpptes efter förhöret. Det tidigare avgörandet om betalningen från Fifa gick i stället vidare till ett straffrättsligt mål i Schweiz, där Platini och Blatter ställdes inför rätta 2022, åtalade för bland annat bedrägeri och förskingring.

Den 8 juli 2022 friades båda. Fallet prövades sedan på nytt, och i mars 2025 kom samma utgång: Platini och Blatter frias även i andra rättegången.

Vad kan ske härnäst i striden mot Fifa?

I juni 2026, bara dagar före VM, inledde Platini rättsliga processer mot flera personer, bland dem Fifa-presidenten Gianni Infantino, som var Uefas generalsekreterare under Platini. Enligt hans advokat Olivier Baratelli gäller det både civilrättsliga stämningar och en begäran om brottsutredning i Frankrike. Platini anser att personer runt Infantino 2015 arbetade för att skada hans rykte och stoppa hans kandidatur. Hur fallet slutar är ännu inte klart.

Spelstilen: frisparkar och la carré magique

Platini var ingen snabb eller hårt arbetande försvarsspelare, men hans passningar, spelförståelse och fasta situationer gjorde honom till en av de mest målfarliga mittfältarna i historien. Tillsammans med Alain Giresse, Jean Tigana och Luis Fernández bildade han Frankrikes carré magique, den magiska fyrkanten, på 1980-talet. Han blev aldrig utvisad under hela karriären. Zinedine Zidane har berättat att han som barn alltid valde att vara Platini när han spelade med kompisarna.

Vad sa Platini om VM-lottningen 1998?

I maj 2018 erkände Platini att lottningen inför VM 1998 hade lagts upp så att Frankrike och Brasilien inte kunde mötas före finalen om båda vann sina grupper. Frankrike och Brasilien möttes också i finalen, som Frankrike vann. Uttalandet blev ännu ett inslag i bilden av Platini som en ledare som kände spelets alla regler, även de oskrivna.

Hur står sig Platini mot andra Ballon d’Or-vinnare?

Platini kom sjua i Fifas omröstning om århundradets spelare, var med på Pelés Fifa 100-lista 2004 och valdes 2025 in i Juventus Hall of Fame. Bara en handfull spelare har vunnit Ballon d’Or tre gånger eller fler, och han gjorde det som mittfältare. Senare tiders vinnare som Ronaldinho jämförs ofta med honom för förmågan att avgöra matcher på egen hand.

Familjen Platini

Den 21 december 1977 gifte sig Platini med Christèle Bigoni. De har två barn: sonen Laurent, född 1979 och idrottsjurist, och dottern Marine, född 1980 och skådespelare.

Källor: Michel Platini på svenska Wikipedia, Uefa på svenska Wikipedia, Nationalencyklopedin, Expressen, Aftonbladet, Svenska Dagbladet.

Bild: Klearchos Kapoutsis / Wikimedia Commons, licens CC BY 2.0.